Kontigo Care AB

Digital Beroendevård

I mitt förra blogginlägg skrev jag ett par rader om mina tankar kring covid19 och i detta inlägg skriver jag om digital beroendevård och svenska bolaget Kontigo Care AB. Kontigo Care är ett bolag jag hoppas mycket på och som med sin produkt har möjlighet att åstadkomma mycket bra i samhället, så jag skriver lite kort om dem trots att det inte är ett cleantechbolag (som jag ju i vanliga fall skriver om). Kontigo Care AB sysslar med e-hälsa och närmare bestämt digital beroendevård (alkohol- och spelmissbruk) med hjälp av AI. Min tro och förhoppning är att deras produkt får extra uppmärksamhet i den situation vi nu befinner oss i när vikten av beroendevård är minst lika hög men social distansiering råder. I vart fall fick jag den uppfattningen av att läsa föregående operationella uppdatering från bolaget.

Vilka är Kontigo Care?

Företaget är listat på First North sedan 2015 och har – mig veterligen – levt en hyfsat undangömd tillvaro på börsen med låg omsättning av aktien och en långsam tillväxtresa även ute i det verkliga livet. Deras huvudsakliga erbjudande heter Previct och är menat som ett förstärkt behandlingsstöd till vården genom att bland annat tidigt identifiera patienters risk för återfall till alkoholmissbruk. Produkten finns även med stöd fokuserat på spelmissbruk och det är inte omöjligt att föreställa sig att det där kan finnas personer som både lider av spel- och alkoholmissbruk kombinerat.

Börsvärdet är idag ca 67 miljoner sek vilket är ett lågt börsvärde men inte heller så att börsvärdet för tillfället är helt uppåt väggarna med hänsyn till deras omsättning och historik. Detta kan dock snabbt komma att förändras varför jag samtidigt an säga att R/R känns hyfsat god på denna nivå. 

Hur ser ägarbilden ut?

Kontigo Cares ägarbild ser spretig ut och består till största delen av småsparare (så som jag tolkar deras ägarlista). Det kan ha flera anledningar men visst skaver det lite att bolaget – trots relativt lågt börsvärde – inte har varken högre omsättning i aktien eller större mer välkända investerare intresserade i bolaget. Dock en hel del i lednigen och styrelsen som har innehav i bolaget samt en ledamot – Juha Thümer - som finns med bland bolagets tio största ägare, vilket ändå tyder på en stark tro på att bolaget ska leverera.

Previct

Behandlingen med hjälp av Previct alkohol inleds med att patienten får tillgång till Previct applikationen. Därefter genomför patienten dagliga återkopplingar samt utför ett nykterhetstest vilket vårdaren kan följa i realtid. Detta innebär att vårdaren snabbare kan sätta in korrekt insatser om de märker att patienten är på väg i fel riktning.

Mellan åren 2015 till 2018 genomfördes kliniska studier tillsammans med Uppsala Universitet och det är genom denna studie som bolagets produkt har arbetats fram. Studierna stödjer bland annat ökad nykterhet med hjälp av Kontigos e-hälsosystem. Studien genomfördes med Kontigos första generation av Previct och nuvarande generation innehåller – utöver mätning av alkoholanvändning – även användning av digitala biomarkörer som mäter patientens, mående, alkoholsug och känslor. Se länk till inslag i TV4 avseende Digitala biomarkörer och vilken hjälp Previct erbjuder. Se ytterligare information om studien här.

Verksamheten & Resultaten

Enligt operationella uppdateringen den 1a april hade bolaget 123 ramavtal med svenska kommuner som omfattar ca 3,7 miljoner invånare. Bolaget har sedan tidigare samarbeten i Norge via MDC e-care AS (5 kommuner) samt med den privata vårdinrättningen A-klinnika i Finland. Distributörssamarbete förväntas inledas under andra kvartalet 2020. Antal licenser uppgick till slutet av februari till drygt 430 stycken i Sverige

Omsättningen 2019 landade på 19,6 miljoner kronor vilket innebar en tillväxt på 33 procent från 2018 då omsättningen landade på 13,3 miljoner kronor vilket då innebar en fördubbling från året innan. Vid slutet av 2018 hade bolaget avtal med 90 svenska kommuner och ca 350 aktiva licenser på marknaden. Min uppskattning är att bolaget får i ersättning ca 2500 - 3500 kr per licens och månad. Givetvis är det så att den enda rimliga bedömning man kan göra är att omsättningen per idag är låg och att den behöver bli bra mycket högre.

Jämförelsetal

TKR	2016	2017	2018	2019
Netto.oms	1 082	6 231	13 324	17 616
Resultat	−19 630	−14 365	−6 721	−1 386
Licenser vid utgången av året	Vet ej	300	350	410
Anslutna kommuner vid utgången av året	19	58	90	117

Anslutna kommuner och antalet licenser är +/- 2 ungefär men i övrigt ska det stämma bra med hur utvecklingen har sett ut. Licenserna är enligt uppgifter tagna från bolagets årsrapportering, dock är jag osäker på om eventuella licenser i Finland och nu Norge räknats med samt ev. tidigare avtal utanför kommunerna.

Så hur kan framtiden tänkas se ut?

Som jag skrev i början så hoppas jag verkligen på det här bolaget och jag tycker att de går åt rätt håll, om än väldigt långsamt. Deras fokus har legat på kommunkunder och det är inte helt osannolikt att det ibland kan vara svårare att snabbt göra entry hos dem med en sådan här produkt. Samtidigt pågick studien för att validera deras koncept enda fram till 2018 då vi även hade allmänna val vilket innebar en hel del förändringar i kommunerna och möjligen en del osäkerheter. Samtidigt är kommuners ekonomi pressad och de har förmodligen inte spenderarbyxorna på. Trots detta så ser vi en ökning av antalet anslutna kommunkunder, vi ser en ökning av antalet aktiva licenser och vi ser även en breddning ut till andra marknader (Norge, Finland & Holland) vilket enligt min uppfattning är av stor betydelse för Kontigos tillväxt, särskilt när den svenska marknaden går långsamt. Min uppfattning är dock att de kommuner som börjar använda sig av detta verktyg kommer att märka fördelarna med Previct och att användningen av produkten inte bara effektiviserar vården utan även är ekonomiskt försvarbart med hänsyn till vad kostnaden för andra typer av vårdinsatser kan komma upp i.

Slutkläm

Den här produkten känns bra och jag uppfattar även att produkten får ett gott mottagande där den används. Som nämnt ovan så är ägarskaran spridd och det är inte helt enkelt att få ett grepp över bolagets ledning och styrelse, än så länge kan jag bara se att de sköter bolaget fint och levererar det de ska göra om än i långsam takt. På ett sätt är det ibland skönt att se ett bolag som inte hajpar varje händelse utan att de visar resultat genom användningen av deras produkt. För mig är min lilla investering i bolaget en chansning också mycket för att jag gillar produkten. Nu gäller det bara att de visar att de kan fortsätta öka omsättningen som från dagens nivåer skulle behöva mångdubblas. Dock kan jag - förutsatt att de fortfarande levererar kvalité till sina användare - tänka mig att ha kvar bolaget i min portfölj även om de inte levererar den snabba tillväxt som annars skulle vara önskvärt. Det finns dock i och med nya geografiska marknader och en förbättrad produkt goda förhoppningar om en mycket spännande framtid för bolaget.

Väl mött!

P.S.

För bloggpresentation klicka gärna in här.

I Väntan På Normalt

2020 Pandemi

Världen har lamslagits av ett nytt virus som riskerar att bli vår tids stora farsot, endera på grund av virusets dödlighet eller på grund av en kombination av virusets dödlighet och en mix av de till synes drastiska åtgärder som sätts in i olika utsträckning i världens länder. Virusets framfart har skördat tiotusentals liv och varje dag rapporteras om nya fall och nya åtgärder från världens regeringar i kampen mot spridningen. I väntan på någon slags seger mot viruset och en återgång till något som kan liknas vid normalt tillstånd funderar jag, liksom förmodligen alla andra, på allt som just nu sker. Hur ska man som lekman bedöma en situation som denna utan någon som helst tidigare erfarenhet eller kunskap om pandemier, virus med mera? 

Jag har för min egen skull sammanställt information och data som jag vill dela med de som läser den här bloggen och förhoppningsvis har även ni någon glädje av den. Ur ett investeringsperspektiv så kommer kriser med säkerhet att uppstå med jämna mellanrum. Av den anledningen vill jag lära mig något av den här otrevliga situation vi befinner oss i mer än vetskapen om mänsklighetens sårbarhet.

Vad är Corona för någonting?

Typen coronavirus hör till våra vanliga säsongsinfluensor men detta är en helt ny sort och vi saknar tidigare immunitet samt vaccin. Enligt FHM finns det idag sju coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av dessa virus är vanliga och orsakar förkylning. Varianterna SARS- och MERS-coronavirus orsakar betydligt allvarligare luftvägssjukdom. I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Kina som kan smitta människor. Sjukdomen som det nya viruset ger upphov till kallas covid-19 och viruset kallas SARS-cov-2.

Utöver sjukdomsbilden, vad har vi sett för konsekvenser, effekter och åtgärder?

Bland annat har vi sett följande effekter ovh konsekvenser på samhället:

- Stora varsel inom främst restaurang, hotell, flyg men även industri

- Stängda gränser i hela västvärlden samt även många andra länder.

- I vissa länder utegångsförbud och förbud för större ansamlingar dvs inskränkningar av människors liv

- Enorma stödpaket från regeringar och centralbanker i biljonklasserna

- Per 31 mars 6,6 miljoner nyanmälda arbetslösa i USA

- I Frankrike har anmälningar om våld i hemmet ökat med 30 procent under karantänen.

- I Sydafrika skjuter säkerhetsstyrkor med gummikulor mot folk som inte hörsammar utegångsförbudet. I tisdags 31 mars hade polisen dödat tre personer av det skälet, enligt medierapporter – samma antal som då hade dött i covid-19.

- Många miljoner barn är instängda i karantän

- Drönare som meddelar människor att stanna inomhus

- Se vidare information om regeringars åtgärder här som inkluderar bland annat; reseförbud, utegångsförbud och skolstängningar

  - Viktor Orban upplöser Ungerska parlamentet (i stort sett)

Samtidigt som viruset vållar stor skada på våra samhällen och våra liv vållar potentiellt en del av åtgärderna skada på vårt samhälle i form av annan typ av mänsklig ödeläggelse. Sjukvården kan även drabbas om allt fokus läggs på den nya smittan. Under ebolautbrottet i Västafrika 2014-2016 orsakade sådana indirekta skador sannolikt fler dödsfall än själva ebolan, visar studier von Schreeb har gjort. Ebolavården trängde undan 70 procent av de vanliga inläggningarna på sjukhus och 50 procent av operationerna. Det gäller alltså att agera så rätt som möjligt och inte fatta förhastade beslut, i vart fall vara beredd att justera beslut utifrån bästa möjliga informationsunderlag. En artikel som resonerar detaljrikt kring logiken bakom drastiska åtgärder är följande text och drastiska åtgärder har sin logik. De flesta länder har dock valt någon slags medelväg med diverse begränsningar som - enligt artikeln - ser ut att göra varken till eller från i det långa loppet. Dock som mycket annat i det här skedet är synsättet spekulativt, om än mycket informerat spekulerande. Har man råd att chansa i en situation med ofullständigt beslutsunderlag och en potentiell katastrof framför en?

Kan situationen vi nu befinner oss i få någon inverkan på cleantech? För mig är det heller inte helt uppenbart att förutsättningarna för utvecklingen av cleantech och miljörelaterade teknik påverkas endera positivt eller negativt av detta. Positivt om vi samtidigt känner att ett helhetsgrepp kring hållbarhet behöver tas efter detta eller negativt om pengarna helt enkelt behöver fokuseras på att i första hand lappa ihop världen. Det återstår att se.

1900-talets Pandemier

För att kunna placera årets pandemi i någon form av kontext har jag försökt att skapa mig en uppfattning över hur tidigare pandemier har sett ut vad gäller främst dess dödlighet och som referens la jag även till säsongsinfluensan som enligt bedömningar varierar mellan ca 300 000 - 650 000 dödsfall årligen och en dödlighet på ca 0,1 procent. Dock verkar det som att en svår influensa kan nå upp till 0,4 till 0,5 procents dödlighet som exempel från Tyskland tyder på.

Spanska sjukan (1918) är i särklass den värsta pandemin under 1900-talet med uppemot 50 miljoner dödsfall globalt. Betänk även att spanska sjukan inföll precis i slutskedet av första världskriget. Asiaten (slutet av 1950-talet) och Hongkonginfluensan (1968) låg på mellan 1 - 5 miljoner dödsfall och svininfluensan år 2009 skördade uppemot en halv miljon liv. Trots de höga dödstalen har jag den uppfattningen att samhället inte vidtog de åtgärder som man gör idag, se bla här, här och här.

Ett svar till varför vi agerar som vi gör kan förstås vara att vi nu - oavsett virusets dödlighet - har möjligheten och resurserna att besvara hotet från virus på ett helt annat sätt och att övriga skador på samhället är försumbara, dvs genom de åtgärder vi vidtar. Med skador på samhället menar jag tex de punkter som jag listat i inledningen men även den effekt en global ekonomisk recession sannolikt har på de mest utsatta som inte bara riskerar att stå utan försörjning utan även nödvändigt skyddsnät. Vad jag dock funderar över är hur vi gemensamt resonerar kring några av nedanstående globala orsaker till dödlighet:

- Malaria dödar globalt ca 400 000 årligen (främst barn)

- Självmord ligger årligen på mellan 800 000 - 1 miljon dödsfall

- 1,25 miljoner dör i bilkrascher årligen

- Bland barn under fem år dör varje år en halv miljon i diarréer samt 800 000 i lunginflammation

Eller är det helt felaktigt att tänka så? Att vi efter det här även bör tackla dessa globala orsaker till dödsfall med liknande beslutsamhet?

Ett annat svar kan förstås vara att det vi nu har att göra med (covid19) är i nivå med dödligheten som spanska sjukan hade men här ser det ut som att bedömningarna går i sär.

Hur farlig är covid19?

Alldeles oavsett hur dödlig Covid19 är så har vi människor all rätt att komma fram till vilka åtgärder man tycker är rimliga och ansvarsfull alldeles oavsett om viruset är i nivå med spanska sjukan eller närmare vår säsongsinfluensa när det kommer till dödlighet. Som jag har tolkat det så kan man prata om dödlighet som CFR (Case Fatility Rate) och beräknat CFR dvs antalet dödsfall dividerat med antalet patienter med smitta, se video nedan för ytterligare resonemang kring Covid-19.

Kort och gott är virusets dödlighet av vikt för att bedöma hur farligt viruset är. Exempelvis så bedömer man att spanska sjukan hade en dödlighet på ca 1-3 procent (sannolikt i det högre spannet se diskussion) emedan säsongsinfluensan har en dödlighet på ca 0,1 procent. För att förstå Covid19s dödlighet behöver man alltså förstå hur många som är smittade, både som visar symtom och som är symtomfria, och hur många av dem avlider. Detta tycks inte vara fullt så enkelt som man först kan tro, se bland annat här. Ett par av de problem som tycks uppstå är:

  - Om man har varit sjuk och blir frisk så kan man inte se viruset i kroppen utan att genomföra test för antikroppar

  - De som inte har symtom testar man inte alltid (av förklarliga skäl), av den anledning kan antalet smittade bli för lågt och således dödlighen för hög. 

  - Det är inte alltid självklart att viruset var orsaken till att personen avled men att man i samband med tidpunkten för dödsfall var smittad, se bättre förklarat nedan:

The distinction between dying ‘with’ Covid-19 and dying ‘due to’ Covid-19 is not just splitting hairs. Consider some examples: an 87-year-old woman with dementia in a nursing home; a 79-year-old man with metastatic bladder cancer; a 29-year-old man with leukaemia treated with chemotherapy; a 46-year-old woman with motor neurone disease for 2 years. All develop chest infections and die. All test positive for Covid-19. Yet all were vulnerable to death by chest infection from any infective cause (including the flu). Covid-19 might have been the final straw, but it has not caused their deaths. (länk)

Andra bedömningar är av annan uppfattning, se t ex bedömning från Imperial College som sannolikt fick Boris Johnsson att dra i nödbromsen och införa strikta åtgärder i England. Deras arbete och modeller visade att England riskerade upp emot 500 000 dödsfall om inga åtgärder alls vidtogs. Som även beskrivs i texten (se länken) så finns stora osäkerheter i de variabler som utgör modellens förutsättningar, exempelvis hur lätt viruset sprids, om det finns en del av befolkningen som är immun samt hur stor dödligheten är. I deras bedömning tas heller ingen hänsyn till vilka sociala och ekonomiska konsekvenser föreslagna åtgärder får på samhället, det är heller inte uppenbart huruvida man istället för att helt undvika dödsfallen bara skjuter dem framför sig (se f.g länk).

Mer data behövs för att en så korrekt bedömning som möjligt ska kunna göras och således även korrekt samhällsviktiga åtgärder sättas in. Enligt professor Sucharit Bhakdi kan mycket väl åtgärderna visa sig vara med skadliga än viruset, det återstår dock att se. Vad mer är att vi genom EUinsamlad statistik kan följa överdödlighet i Europa (excess mortality) vilket kommer ge en fingervisning över hur stor andel av covid19dödsfallen som sker utöver den "vanliga" dödligheten så att säga. Se bild nedan som tyder på att Europa ännu inte klivit över hur en svår influensasäsong kan se ut. Håller tummarna för att det förblir så.

Hur har Covid19s framfart sett ut i delar världen?

Italien har drabbats väldigt hårt av corona med många smittade och många döda. Tidigt fanns data att tillgå över sjukdomsbild och demografi för de första 2003 dödsfallen. Snittåldern av de som avlidit var ca 79 år varav ca 1-1,5 procent var under 50 år. Av dessa 2003 granskades 355 ytterligare varav endast 1 procent av detta urval inte hade en enda tidigare sjukdom. Ca 48 procent av dem hade tre eller fler sjukdomar. Se även i denna artikel och nedan utdrag ur artikeln som gör ytterligare en iakttagelse om de drabbade i Italien:

On re-evaluation by the National Institute of Health, only 12 per cent of death certificates have shown a direct causality from coronavirus, while 88 per cent of patients who have died have at least one pre-morbidity - many had two or three.

Avseende utvecklingen i Italien har SVTs italienkorrespondent Jennifer Wegerup bidraget med ovärderliga insikter i den italienska situationen, henne kan man bland annat följa på twitter och det rekommenderar jag starkt.

På Island hade man per den 25 mars utfört tester på 11 700 personer varav 737 var smittade med covid19. Två personer hade avlidit och 15 personer var inlagda på sjukhus. 23 personer av de smittade tillhörde åldersgruppen 70+, dvs den mest utsatta åldersgruppen.

Covid19 ser ut att stanna med oss länge men vi kan också se att olika länder drabbas olika hårt. Och det är inte helt tydligt att enbart fler åtgärder leder till färre avlidna utan det ser ut att vara en kombination av biologiska variabler och korrekt åtgärder samt adekvat beredskap. Hur situationen kommer att sluta i Sverige återstår att se och vår respons på viruset ser också ut att skilja sig från våra närmsta grannars åtgärder.

Hur ser influensasäsonger ut i olika länder?

Covid19 är inte som säsongsinfluensan men säsongsinfluensan är återkommande och belastar varje år vårat samhälle så hur ser influensasäsongen ut i Italien, USA och Sverige.

En studie som berör perioden 13/14 - 16/17 i pekar på ca 5,3 miljoner influensaliknande fall i italien och under samma period ca 68 000 influensadödsfall. Man drar även slutsatsen att Italien är värre drabbat än övriga Europa. Möjligen delvis på grund av att man har Europas äldsta befolkning samt att luftkvaliteten i framför allt norra Italien är dålig.

I USA avlider ca 12 000 - 61 000 årligen i influensa och ca 140 000 till 180 000 hamnar på sjukhus. Mellan 9 - 45 miljoner bedöms insjukna i influensa varje år.

I Sverige avled ca 1000 personer i influensa säsongen 17/18 och ca 20 000 personer bedöms ha insjuknat. Bedömare gör dock sannolikt att uppemot 3000 personer avled influensaliknande tillstånd under den säsongen.

Slutkläm

Situationen är nästintill surrealistisk och jag önskar inget annat än att vi kommer ut ur det här så fort som möjligt. Världen tar det här på allvar och gör väldigt mycket för att göra så rätt som möjligt. Företag, regeringar och forskare jobbar dag och natt för att förstå viruset bättre och informera oss alla om vad vi har att vänta oss. Människor hjälper varandra så gott det går och vad som väntar efter den här krisen är förhoppningsvis bredare samarbeten och större förståelse för varandra. Under tiden kommer jag försöka följa utvecklingen för att förhoppningsvis bättre förstå vad som händer i en sån här kris med vårt beslutsfattande och hur vi människor fungerar i allmänhet i krissituationer. Jag tror dock inte på att följa nyheter och notiser om antalet döda vilket är helt omöjligt att greppa. Utan att försöka lyfta huvudet och se de breda dragen ovanför allt informationsbrus.

Väl mött!

P.S.

För bloggpresentation klicka gärna in här.

Så Var Det Bara En Aktie Kvar

Cleantech & Oroliga Tider

Massvis av förändringar har skett i cleantechportföljen sedan jag senast skrev om den. Klicka här för föregående portföljuppdateringen och aktieinnehaven jag hade då. Portföljen har gått in i krisläge och jag har bara ett cleantechbolag kvar, nämligen ett minskat innehav i Ferroamp. Jag höll tyvärr i Ferroamps teckningsoptioner för länge in i nedgången och skulle - såhär när man kan vara efterklok - sålt dem tidigare och växlat över till stamaktien när oron började tillta ordentligt på börsen, dock lättare sagt än gjort. Så varför har jag minskat min cleantechportfölj så drastiskt?

Anledningen till den stora förändringen i min cleantechportfölj är den oro som vi upplever på börsen just nu. Som jag vid tidigare tillfälle nämt så har jag inom cleantech främst haft innehav som är så kallade förhoppningsbolag med låg eller ingen omsättning. Mitt antagande - som ligger till grund för avyttringarna - är att dessa får det tuffare i tider av oro och möjlig global ekonomisk recession eller vad som nu ska ske. Av den anledningen har jag sålt av i min högriskportfölj - med undantag för Ferroamp - men behåller helt och hållet i min "vanliga" portfölj. Med vanliga menar jag innehav som exempelvis diverse fonder och dylikt. Rätt eller fel vet jag förstås inte men det är så min strategi ser ut och möjligtvis blir det så att jag får komma in dyrare i väl valda cleantechbolag när den här situationen är över och vi förhåller oss till Covid-19. Utvärdering när allt detta är över.

Oroliga Tider

Hur länge kommer den här globala nedstängningen att pågå och vilka effekter kommer åtgärderna slutligen att få? Utöver virusspridningen och effekterna av Covid-19 så har vi även de sociala- och ekonomiska aspekterna att i slutändan ta hänsyn till med stora varsel och uppsägningar samt försämrade förutsättningar för alla de människor som globalt livnär sig på de branscher som drabbas hårdast. Någon slags bedömning av huruvida de åtgärder som aktiverats kommer att ha större negativ inverkan på människor än positiv inverkan i form av färre dödsfall kommer med all säkerhet att göras och behöver göras.

Initialt kan jag känna viss oro över den allmänna oro som tycks spridas samt även den mediala rapporteringen kring Covid-19 som kan uppfattas som alarmerande med räknade antal sjuka och döda samt ålder på de som dör med mera. Som lekman är det svårt att ta till sig denna informationen på ett vettigt sätt när jag inte har något "normalläge" att jämföra med eller förstå. Till viss del liknar detta medias rapportering avseende klimat med rapportering om temperaturrekord och issmältning samt det är 10 eller 12 år kvar till klimatkatastrofen där det för gemene man blir svårt att förhålla sig till informationen eftersom att man inte förstår eller vet "normalläget". Risken blir då möjligen att budskapet enkom blir alarmerande med ångest som följd och att oro sprids. Klimatförändringar är allvarliga och likaså virus, frågan är hur vi hanterar dessa utmaningar utan att kasta oss huvudstupa över klippan i samma veva.

Slutkläm

Portföljen är förändrad och vi befinner oss i oroliga tider. Tills detta är över känner jag dock mer oro över den mänskliga faktorn (närheten till alarmism och panik med medföljande drakoniska åtgärder) än vad jag gör över viruset och mina lärdomar efter detta kommer sannolikt att handla om både mitt eget agerande på börsen samt försöka förstå den mänskliga faktorn i sådana här situationer samt hur jag ska utveckla min förmåga till att ta in information i osäkra tider. Ferroamp kommer jag att behålla om inte något väsentligt sker i utvecklingen närmsta tiden. Kommentera gärna om ni som läser har några tankar kring nuvarande situation.

Väl mött!

P.S.

För bloggpresentation klicka gärna in här.

Årets Cleantechraket 2019

Miljöteknik & Den Fiktiva Aktieportföljen

I början av året hölls en liten informell omröstning med frågan ”vilket cleantechbolag tror ni kommer bli 2019 års kursraket?”, se inlägg här. Uppföljningen av kvartal ett summeras här och kvartal två här samt kvartal tre här. Nu har hela året gått - vi välkomnar 2020 - och det är dags att summera utvecklingen för de fyra bolag som ingick i den fiktiva portföljen jag skapade med utgångspunkt i omröstningen. 

 De fyra portföljbolagen för 2019 års aktieraketstävling var:

• Minesto, skrivit om dem här.
• Swedish Stirling, f.d Ripasso Energy
• Powercell, skrivit om vätgas här.
• Seatwirl, skrivit om dem här.

Dessa bolag fick flest röster i omröstningen och jag valde således att följa dem under ett år och nog har det visat sig att en portfölj med dessa bolag skulle ha presterat väldigt bra (se nedan för HUR bra).

Aktieutveckling

Kurserna hämtades från slutkurs sista handelsdag i december 2018 och jämförs kvartalsvis med sista handelsdag i mars samt juni, september och nu per den sista december 2019. Den fiktiva aktieportföljen består av 10 000 "miljökronor" jämt fördelade mellan de olika bolagen. I tabellerna nedan visar jag fördelning vid start (18-12-31 slutkurs) och utveckling för hela året. I inläggen för respektive kvartal redovisar jag utvecklingen ditintills.

Tabell 1 - Utveckling Procent 2019

Bolag	Aktiekurs 18-12-31	Aktiekurs 19-12-31	Utveckling
Minesto	8,60 kr	15,08 kr	75,35%
Ripasso	10,00 kr	10,60 kr	6,00%
Pcell	35,18 kr	154,20 kr	338,32%
Sea Twirl	29,00 kr	168,00 kr	479,31%

Efter att hela året gått ligger SeaTwirl i topp och avslutar med nära 480 procents avkastning. God tvåa är Powercell på nära 340 procents avkastning under 2019. Även Minesto har haft en fin avkastning samt Ripasso (Swedish Stirling) hamnar i varje fall på plus :) Minesto avslutar året med genomförd företrädesemission och kliver in i 2020 med en stärkt kassa.

SeaTwirl kom från ett hyfsat lågt börsvärde och har ett spännande 2020 framför sig med hänsyn till den produkt de utvecklar emedan Powercell har nått fina framgångar under året och gissningsvis även ridit på vätgastrenden där fler och fler ser ut att få upp ögonen för vätgas igen.

Tabell 2 - Utveckling Miljökronor & Total Utveckling Procent 2019

Bolag	Antal Aktier	Värde 18-12-31	Värde 19-12-31	Totalt utv
Minesto	291	2 502,60 kr	4 388,28 kr
Ripasso	250	2 500,00 kr	2 650,00 kr
Pcell	71	2 497,78 kr	10 948,20 kr
Sea Twirl	86	2 494,00 kr	14 448,00 kr
	SUM	9 994,38 kr	32 434,48 kr	224,53%

Om man hade investerat ca 10 000 kr så hade man alltså kommit ut med ca 32 500 kr ett år senare. Den totala procentuella avkastningen uppgick till ca 225 procent, hela portföljen har med andra ord varit en formidabel raket.

Slutkläm

Samtliga bolag har ökat i värde under 2019 och miljöteknik och cleantech segmentet har visat sig ligga i en fin trend med en mycket bra utveckling 2019. Det känns som att 2019 har varit ett bra år generellt för aktier men 225 procents utveckling är superbra. Det finns givetvis inga garantier för att 2020 upprepar 2019 men nog är cleantech fortfarande väldigt intressant och kommer sannolikt fortsätta att vara en megatrend även 2020 och kanske hela 20-talet, vem vet. För senaste uppdateringen av min egen cleantechportfölj se här.

Väl mött!

P.S.

För bloggpresentation klicka gärna in här.

Fotografi från Pexels

Nytt i Aktieportföljen

Cleantechportföljen

Ett par förändringar har skett i aktieportföljen - med inriktning cleantech - sedan jag senast skrev om portföljen. Klicka här för föregående portföljuppdateringen. Jag har inte kvar  samtliga innehav som sist och har  ökat med ytterligare ett innehav. Så vad har jag då hittat?

Sist var mitt nya innehav till den gröna aktieportföljen Inzile. Den småländska uppstickaren som producerar lätta lastbilar som redan lockat ordrar från bland annat Bring. Blir spännande att se om de kommer igång med nya ordrar när väl produktionsanläggningen är igång nästa år. Hursomhelst, se nedan för portfölj innan ändring.

Portföljinnehav 

Min gröna aktieportfölj bestod innan ändring av:

• Minesto
• Vestas
• NEL
• SeaTwirl
• Powercell
• Brookfield Renewable Partners (BEP.UN)
• Climeon
• Ferroamp
• Tomra
• Inzile

Och efter ändring, dvs NU består aktieportföljen med fokus —> Cleantech.. av:

• Minesto
• NEL
• SeaTwirl
• Powercell
• Climeon
• Ferroamp
• Inzile
• Scanship Holding 

Med andra ord så har Vestas, BEP och Tomra släppts i sin helhet. Beslutet att släppa Tomra tog jag då jag ville justera fokus i depån Tomra låg i samt då jag känner mig nöjd med exponeringen jag får via Latour. Beslutet att släppa BEP berodde främst på att jag inte längre kan öka i innehavet sedan regelförändringarna avseende vissa utländska värdepapper. Att jag släppte Vestas berodde dels på att jag inom cleantech i dagsläge är mer intresserad av de s.k förhoppningsbolagen vilket ju blir tydligt när man ser vilka bolag som är kvar. Att jag helt saknar exponering mot Vestas är dock något jag inte är helt nöjd med, får därmed se hur jag gör med Vestas samt om man på nytt kan handla i BEP så kommer jag även överväga dem igen. Andra etablerade bolag likt BEP och Vestas kan då få plats igen men att jag separerar innehaven i Hög risk och Medel risk med olika strategier... den dagen den pengapåsen helt enkelt:)

Nya innehavet bidde Scanship Holding som jag skrivit om här. Ett norskt spännande bolag som jag hoppas kan leverera norsk kvalité rätt in i portföljen. Hoppas på att få anledning till att skriva om dem igen och lite mer djupgående.

Väl mött!

P.S.

För bloggpresentation klicka gärna in här.

Scanship Holding

Norsk Miljöteknik

Scanship Holding är senaste tillskottet till min gröna aktieportfölj. Jag får ta och skriva om Aktieportföljens nya sammansättning i nästkommande inlägg, länk till senaste uppdateringen finns i vart fall här.

Åter till Scanship. De är ett norskt bolag som varit noterat sedan 2014 och har i skrivande stund ett börsvärde på ca 1 800 mkr. Hög värdering och höga förväntningar men spännande framtid. För den som vill lyssna på norska länkas nedan till intervju med bolagets VD Henrik Badin, intervjun målar en spännande bild av vart bolaget står och vart de är på väg.

Så vilka är Scanship Holding och vad gör dom?

Scanship - För Renare Hav

Scanships vision är att leverera lösningar för renare hav. Detta åstadkommer de genom att bland annat fokusera på avfallshantering och rening av avloppsvatten, se mer om deras produkter här. Hur och var gör de då detta? Jo, deras huvudmarknad är kryssningsfartyg och att installera sina produkter på både nybyggen av fartyg men även befintliga fartyg som uppgraderas. Inom detta reningsområde menar de att de är marknadsledande, kryssningsfartyg är helt enkelt deras grej. Men, deras applikationer har även andra användningsområden, nämligen vattenrening och avfallshantering i samband med till exempel fiskodling som ju norrmännen gillar men deras applikationer har även annan landbaserad nytta, se här. 

Lönsamheten då?

Som jag nämnde så har de - enligt mitt tycke - redan ett högt börsvärde som stigit kraftigt på sistone. Som bekant (tycker i varje fall jag) brukar sådant landa i att kursen trycks tillbaka. Men, de har också visat att produkterna är kommersiellt gångbara och de visar på ökad omsättning.  Se tabell 1 nedan.

Tabell 1 - Utveckling

MNOK	H1 2019	2018	2017
Oms	181	330	247
EBT	20	33	18
Order backlog	700	656	469

I Q3 rapporten 2019 redovisade bolaget en omsättning YTD på 270MNOK och order backlog på 644MNOK. De säljer som nämnt till projekt i form av nyinstallationer men de har även en ökande affär i så kallade aftersales där de säljer t ex reservdelar och diverse tjänster, detta segment ökade med ca 26 procent H1 2019 jmf med H1 2018. Utöver dessa marknader vill man alltså utöka försäljning i de områden som jag nämnde ovan. 

Jag kommer att hålla ett öga på orderstocken, omsättning men framförallt på de nya marknader de vill slå sig in på och hur de strategiskt skall åstadkomma detta. Dessa - deras applikationer - vill jag dessutom bättre förstå och förstå hur de fungerar, exempelvis deras waste to energy applikation. 

Slutkläm

Detta norska bolag tycker jag verkar spännande. Produkter som redan är på rull ute på marknaden. Nya spännande segment för deras applikationer, en ökande omsättning och orderstock samt en grön miljöteknik som gynnas av den megatrend inom miljö som vi är i. Jag gillar inte att kursen och börsvärdet stigit så som det gjort men en liten position i bolaget vågar jag ändå ta för att på så sätt kunna följa utvecklingen från närmre håll. Jag har inte nämnt något om ägarskaran men kan klämma in att en av storägarna är Badin Invest Limited med ca 11 procent av bolaget. VDn har alltså en ansenlig del i bolaget och har i allra högsta grad skin in the game. 

Bolaget är trots allt hyfsat nytt för mig men det ska bli spännande att följa deras resa och jag hoppas på att det blir ett av de innehav som får möjlighet att vara kvar och utvecklas länge. Kommentera gärna om ni sitter på intressant info eller för all del, är av en helt annan uppfattning.

Väl mött!

P.S.

För bloggpresentation klicka gärna in här.

Fiktiva Aktieportföljen Kvartal III

Miljöteknik

I början av året hölls en liten informell omröstning med frågan ”vilket cleantechbolag tror ni kommer bli 2019 års kursraket?”, se inlägg här. Uppföljningen av kvartal ett summerade här och kvartal två här. Nu har tre kvartal gått - tiden går fort - och det är dags att summera avkastningsställningen YTD (Year to date).

Kvartal ett och två gick över mina förväntningar (se tabeller nedan), hur det har sett ut sedan dess? De fyra portföljbolagen utgörs av:

• Minesto, skrivit om dem här.
• Swedish Stirling, f.d Ripasso Energy
• Powercell, skrivit om vätgas här.
• Seatwirl, länk i Slutkläm.

Aktieutveckling

Kurserna hämtades från slutkurs sista handelsdag i december och jämförs med sista handelsdag i mars samt juni och nu per den sista september. Den fiktiva aktieportföljen består av 10 000 "miljökronor" jämt fördelade mellan de olika bolagen. I tabellerna nedan visar jag fördelning vid start (18-12-31 slutkurs) och utveckling (kvartal två+tre) för de enskilda bolagen samt total utveckling för hela portföljen. Hoppas att tabellerna är tydliga nog : )

Tabell 1 - Utveckling Procent Kvartal 1

Bolag	Aktiekurs 18-12-31	Aktiekurs 19-03-31	Utveckling
Minesto	8,60 kr	10,60 kr	23,26%
Ripasso	10,00 kr	12,30 kr	23,00%
Pcell	35,18 kr	65,90 kr	87,32%
Sea Twirl	29,00 kr	82,80 kr	185,52%

SeaTwirl i topp efter ett kvartal!

Tabell 2 - Utveckling Procent Kvartal 1+2

Bolag	Aktiekurs 18-12-31	Aktiekurs 19-06-28	Utveckling
Minesto	8,60 kr	24,00 kr	179,07%
Ripasso	10,00 kr	14,30 kr	43,00%
Pcell	35,18 kr	78,90 kr	124,28%
Sea Twirl	29,00 kr	229,00 kr	689,66%

Notera utvecklingen för SeaTwirl när halva året gått som är helgalen!

Tabell 3 - Utveckling Kronor & Total Utveckling Procent Kvartal 1

Bolag	Antal Aktier	Värde 18-12-31	Värde 19-03-31	Totalt utv
Minesto	291	2 502,60 kr	3 084,60 kr
Ripasso	250	2 500,00 kr	3 075,00 kr
Pcell	71	2 497,78 kr	4 678,90 kr
Sea Twirl	86	2 494,00 kr	7 120,80 kr
	SUM	9 994,38 kr	17 959,30 kr	79,69%

Portföljen ökade med 80 procent ca efter ett kvartal.

Tabell 4 - Utveckling Kronor & Total Utveckling Procent Kvartal 1+2

Bolag	Antal Aktier	Värde 18-12-31	Värde 19-06-28	Totalt utv
Minesto	291	2 502,60 kr	6 984,00 kr
Ripasso	250	2 500,00 kr	3 575,00 kr
Pcell	71	2 497,78 kr	5 601,90 kr
Sea Twirl	86	2 494,00 kr	19 694,00 kr
	SUM	9 994,38 kr	35 854,90 kr	258,75%

En ökning med hela 260 procent efter ett halvår med en portfölj bestående av fyra förhoppningsbolag, trevligt för den som äger samtliga av dessa bolag:)

Tabell 5 - Utveckling procent YTD

Bolag	Aktiekurs 18-12-31	Aktiekurs 19-09-30	Utveckling
Minesto	8,60 kr	18,30 kr	112,79%
Ripasso	10,00 kr	9,90 kr	−1,00%
Pcell	35,18 kr	110,80 kr	214,95%
Sea Twirl	29,00 kr	188,00 kr	548,28%

Detta är första avstämningen som vi har ett av bolagen på negativ utveckling, dock bara en procent ned efter tre kvartal.

Tabell 6 - Utveckling Kronor & Total Utveckling Procent YTD

Bolag	Antal Aktier	Värde 18-12-31	Värde 19-09-30	Totalt utv
Minesto	291	2 502,60 kr	5 325,30 kr
Ripasso	250	2 500,00 kr	2 475,00 kr
Pcell	71	2 497,78 kr	7 866,80 kr
Sea Twirl	86	2 494,00 kr	16 168,00 kr
	SUM	9 994,38 kr	31 835,10 kr	218,53%

Bäst utveckling bland de fyra bolagen har SeaTwirl med fantastiska 548 procent upp. Inte så konstigt med hänsyn till årets utveckling för SeaTwirl. Noterar även att Powercell är det bolag som stagdigt tickat på uppåt kvartal för kvartal, fin trend som jag hoppas håller i sig.

Slutkläm

Samtliga bolag har ökat i värde YTD förutom Swedish Stirling (f.d Ripasso) som för första gången är på negativ utveckling. Bäst utveckling har SeaTwirl, jag har skrivit om dem här. Det blir spännande att se var utfallet blir efter helåret 2019 men första tre kvartalen har varit väldigt väldigt bra sett till hela portföljen. Det märks att hela "sektorn" miljöteknik är inne i en fin period med bra utveckling för många miljöteknikbolag och sannolikt kommer vi att se en fortsatt fin trend för miljöteknikbolag med hänsyn till rådande miljö- och klimatfokus. Blir intressant att se hur portföljen står sig vid eventuella börskorrigeringar eller dylikt. Nu endast ett kvartal kvar med portföljavstämning per sista december. Däremellan kommer sannolikt något trevligt blogginlägg. Liten korrigering har skett i min riktiga portfölj så blir nog någon rad om det också.

Väl mött!

P.S.

För bloggpresentation klicka gärna in här.

Fotografi från Pexels