I Väntan På Normalt

2020 Pandemi

Världen har lamslagits av ett nytt virus som riskerar att bli vår tids stora farsot, endera på grund av virusets dödlighet eller på grund av en kombination av virusets dödlighet och en mix av de till synes drastiska åtgärder som sätts in i olika utsträckning i världens länder. Virusets framfart har skördat tiotusentals liv och varje dag rapporteras om nya fall och nya åtgärder från världens regeringar i kampen mot spridningen. I väntan på någon slags seger mot viruset och en återgång till något som kan liknas vid normalt tillstånd funderar jag, liksom förmodligen alla andra, på allt som just nu sker. Hur ska man som lekman bedöma en situation som denna utan någon som helst tidigare erfarenhet eller kunskap om pandemier, virus med mera? 

Jag har för min egen skull sammanställt information och data som jag vill dela med de som läser den här bloggen och förhoppningsvis har även ni någon glädje av den. Ur ett investeringsperspektiv så kommer kriser med säkerhet att uppstå med jämna mellanrum. Av den anledningen vill jag lära mig något av den här otrevliga situation vi befinner oss i mer än vetskapen om mänsklighetens sårbarhet.

Vad är Corona för någonting?

Typen coronavirus hör till våra vanliga säsongsinfluensor men detta är en helt ny sort och vi saknar tidigare immunitet samt vaccin. Enligt FHM finns det idag sju coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av dessa virus är vanliga och orsakar förkylning. Varianterna SARS- och MERS-coronavirus orsakar betydligt allvarligare luftvägssjukdom. I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Kina som kan smitta människor. Sjukdomen som det nya viruset ger upphov till kallas covid-19 och viruset kallas SARS-cov-2.

Utöver sjukdomsbilden, vad har vi sett för konsekvenser, effekter och åtgärder?

Bland annat har vi sett följande effekter ovh konsekvenser på samhället:

- Stora varsel inom främst restaurang, hotell, flyg men även industri

- Stängda gränser i hela västvärlden samt även många andra länder.

- I vissa länder utegångsförbud och förbud för större ansamlingar dvs inskränkningar av människors liv

- Enorma stödpaket från regeringar och centralbanker i biljonklasserna

- Per 31 mars 6,6 miljoner nyanmälda arbetslösa i USA

- I Frankrike har anmälningar om våld i hemmet ökat med 30 procent under karantänen.

- I Sydafrika skjuter säkerhetsstyrkor med gummikulor mot folk som inte hörsammar utegångsförbudet. I tisdags 31 mars hade polisen dödat tre personer av det skälet, enligt medierapporter – samma antal som då hade dött i covid-19.

- Många miljoner barn är instängda i karantän

- Drönare som meddelar människor att stanna inomhus

- Se vidare information om regeringars åtgärder här som inkluderar bland annat; reseförbud, utegångsförbud och skolstängningar

  - Viktor Orban upplöser Ungerska parlamentet (i stort sett)

Samtidigt som viruset vållar stor skada på våra samhällen och våra liv vållar potentiellt en del av åtgärderna skada på vårt samhälle i form av annan typ av mänsklig ödeläggelse. Sjukvården kan även drabbas om allt fokus läggs på den nya smittan. Under ebolautbrottet i Västafrika 2014-2016 orsakade sådana indirekta skador sannolikt fler dödsfall än själva ebolan, visar studier von Schreeb har gjort. Ebolavården trängde undan 70 procent av de vanliga inläggningarna på sjukhus och 50 procent av operationerna. Det gäller alltså att agera så rätt som möjligt och inte fatta förhastade beslut, i vart fall vara beredd att justera beslut utifrån bästa möjliga informationsunderlag. En artikel som resonerar detaljrikt kring logiken bakom drastiska åtgärder är följande text och drastiska åtgärder har sin logik. De flesta länder har dock valt någon slags medelväg med diverse begränsningar som - enligt artikeln - ser ut att göra varken till eller från i det långa loppet. Dock som mycket annat i det här skedet är synsättet spekulativt, om än mycket informerat spekulerande. Har man råd att chansa i en situation med ofullständigt beslutsunderlag och en potentiell katastrof framför en?

Kan situationen vi nu befinner oss i få någon inverkan på cleantech? För mig är det heller inte helt uppenbart att förutsättningarna för utvecklingen av cleantech och miljörelaterade teknik påverkas endera positivt eller negativt av detta. Positivt om vi samtidigt känner att ett helhetsgrepp kring hållbarhet behöver tas efter detta eller negativt om pengarna helt enkelt behöver fokuseras på att i första hand lappa ihop världen. Det återstår att se.

1900-talets Pandemier

För att kunna placera årets pandemi i någon form av kontext har jag försökt att skapa mig en uppfattning över hur tidigare pandemier har sett ut vad gäller främst dess dödlighet och som referens la jag även till säsongsinfluensan som enligt bedömningar varierar mellan ca 300 000 - 650 000 dödsfall årligen och en dödlighet på ca 0,1 procent. Dock verkar det som att en svår influensa kan nå upp till 0,4 till 0,5 procents dödlighet som exempel från Tyskland tyder på.

Spanska sjukan (1918) är i särklass den värsta pandemin under 1900-talet med uppemot 50 miljoner dödsfall globalt. Betänk även att spanska sjukan inföll precis i slutskedet av första världskriget. Asiaten (slutet av 1950-talet) och Hongkonginfluensan (1968) låg på mellan 1 - 5 miljoner dödsfall och svininfluensan år 2009 skördade uppemot en halv miljon liv. Trots de höga dödstalen har jag den uppfattningen att samhället inte vidtog de åtgärder som man gör idag, se bla här, här och här.

Ett svar till varför vi agerar som vi gör kan förstås vara att vi nu - oavsett virusets dödlighet - har möjligheten och resurserna att besvara hotet från virus på ett helt annat sätt och att övriga skador på samhället är försumbara, dvs genom de åtgärder vi vidtar. Med skador på samhället menar jag tex de punkter som jag listat i inledningen men även den effekt en global ekonomisk recession sannolikt har på de mest utsatta som inte bara riskerar att stå utan försörjning utan även nödvändigt skyddsnät. Vad jag dock funderar över är hur vi gemensamt resonerar kring några av nedanstående globala orsaker till dödlighet:

- Malaria dödar globalt ca 400 000 årligen (främst barn)

- Självmord ligger årligen på mellan 800 000 - 1 miljon dödsfall

- 1,25 miljoner dör i bilkrascher årligen

- Bland barn under fem år dör varje år en halv miljon i diarréer samt 800 000 i lunginflammation

Eller är det helt felaktigt att tänka så? Att vi efter det här även bör tackla dessa globala orsaker till dödsfall med liknande beslutsamhet?

Ett annat svar kan förstås vara att det vi nu har att göra med (covid19) är i nivå med dödligheten som spanska sjukan hade men här ser det ut som att bedömningarna går i sär.

Hur farlig är covid19?

Alldeles oavsett hur dödlig Covid19 är så har vi människor all rätt att komma fram till vilka åtgärder man tycker är rimliga och ansvarsfull alldeles oavsett om viruset är i nivå med spanska sjukan eller närmare vår säsongsinfluensa när det kommer till dödlighet. Som jag har tolkat det så kan man prata om dödlighet som CFR (Case Fatility Rate) och beräknat CFR dvs antalet dödsfall dividerat med antalet patienter med smitta, se video nedan för ytterligare resonemang kring Covid-19.

Kort och gott är virusets dödlighet av vikt för att bedöma hur farligt viruset är. Exempelvis så bedömer man att spanska sjukan hade en dödlighet på ca 1-3 procent (sannolikt i det högre spannet se diskussion) emedan säsongsinfluensan har en dödlighet på ca 0,1 procent. För att förstå Covid19s dödlighet behöver man alltså förstå hur många som är smittade, både som visar symtom och som är symtomfria, och hur många av dem avlider. Detta tycks inte vara fullt så enkelt som man först kan tro, se bland annat här. Ett par av de problem som tycks uppstå är:

  - Om man har varit sjuk och blir frisk så kan man inte se viruset i kroppen utan att genomföra test för antikroppar

  - De som inte har symtom testar man inte alltid (av förklarliga skäl), av den anledning kan antalet smittade bli för lågt och således dödlighen för hög. 

  - Det är inte alltid självklart att viruset var orsaken till att personen avled men att man i samband med tidpunkten för dödsfall var smittad, se bättre förklarat nedan:

The distinction between dying ‘with’ Covid-19 and dying ‘due to’ Covid-19 is not just splitting hairs. Consider some examples: an 87-year-old woman with dementia in a nursing home; a 79-year-old man with metastatic bladder cancer; a 29-year-old man with leukaemia treated with chemotherapy; a 46-year-old woman with motor neurone disease for 2 years. All develop chest infections and die. All test positive for Covid-19. Yet all were vulnerable to death by chest infection from any infective cause (including the flu). Covid-19 might have been the final straw, but it has not caused their deaths. (länk)

Andra bedömningar är av annan uppfattning, se t ex bedömning från Imperial College som sannolikt fick Boris Johnsson att dra i nödbromsen och införa strikta åtgärder i England. Deras arbete och modeller visade att England riskerade upp emot 500 000 dödsfall om inga åtgärder alls vidtogs. Som även beskrivs i texten (se länken) så finns stora osäkerheter i de variabler som utgör modellens förutsättningar, exempelvis hur lätt viruset sprids, om det finns en del av befolkningen som är immun samt hur stor dödligheten är. I deras bedömning tas heller ingen hänsyn till vilka sociala och ekonomiska konsekvenser föreslagna åtgärder får på samhället, det är heller inte uppenbart huruvida man istället för att helt undvika dödsfallen bara skjuter dem framför sig (se f.g länk).

Mer data behövs för att en så korrekt bedömning som möjligt ska kunna göras och således även korrekt samhällsviktiga åtgärder sättas in. Enligt professor Sucharit Bhakdi kan mycket väl åtgärderna visa sig vara med skadliga än viruset, det återstår dock att se. Vad mer är att vi genom EUinsamlad statistik kan följa överdödlighet i Europa (excess mortality) vilket kommer ge en fingervisning över hur stor andel av covid19dödsfallen som sker utöver den "vanliga" dödligheten så att säga. Se bild nedan som tyder på att Europa ännu inte klivit över hur en svår influensasäsong kan se ut. Håller tummarna för att det förblir så.

Hur har Covid19s framfart sett ut i delar världen?

Italien har drabbats väldigt hårt av corona med många smittade och många döda. Tidigt fanns data att tillgå över sjukdomsbild och demografi för de första 2003 dödsfallen. Snittåldern av de som avlidit var ca 79 år varav ca 1-1,5 procent var under 50 år. Av dessa 2003 granskades 355 ytterligare varav endast 1 procent av detta urval inte hade en enda tidigare sjukdom. Ca 48 procent av dem hade tre eller fler sjukdomar. Se även i denna artikel och nedan utdrag ur artikeln som gör ytterligare en iakttagelse om de drabbade i Italien:

On re-evaluation by the National Institute of Health, only 12 per cent of death certificates have shown a direct causality from coronavirus, while 88 per cent of patients who have died have at least one pre-morbidity - many had two or three.

Avseende utvecklingen i Italien har SVTs italienkorrespondent Jennifer Wegerup bidraget med ovärderliga insikter i den italienska situationen, henne kan man bland annat följa på twitter och det rekommenderar jag starkt.

På Island hade man per den 25 mars utfört tester på 11 700 personer varav 737 var smittade med covid19. Två personer hade avlidit och 15 personer var inlagda på sjukhus. 23 personer av de smittade tillhörde åldersgruppen 70+, dvs den mest utsatta åldersgruppen.

Covid19 ser ut att stanna med oss länge men vi kan också se att olika länder drabbas olika hårt. Och det är inte helt tydligt att enbart fler åtgärder leder till färre avlidna utan det ser ut att vara en kombination av biologiska variabler och korrekt åtgärder samt adekvat beredskap. Hur situationen kommer att sluta i Sverige återstår att se och vår respons på viruset ser också ut att skilja sig från våra närmsta grannars åtgärder.

Hur ser influensasäsonger ut i olika länder?

Covid19 är inte som säsongsinfluensan men säsongsinfluensan är återkommande och belastar varje år vårat samhälle så hur ser influensasäsongen ut i Italien, USA och Sverige.

En studie som berör perioden 13/14 - 16/17 i pekar på ca 5,3 miljoner influensaliknande fall i italien och under samma period ca 68 000 influensadödsfall. Man drar även slutsatsen att Italien är värre drabbat än övriga Europa. Möjligen delvis på grund av att man har Europas äldsta befolkning samt att luftkvaliteten i framför allt norra Italien är dålig.

I USA avlider ca 12 000 - 61 000 årligen i influensa och ca 140 000 till 180 000 hamnar på sjukhus. Mellan 9 - 45 miljoner bedöms insjukna i influensa varje år.

I Sverige avled ca 1000 personer i influensa säsongen 17/18 och ca 20 000 personer bedöms ha insjuknat. Bedömare gör dock sannolikt att uppemot 3000 personer avled influensaliknande tillstånd under den säsongen.

Slutkläm

Situationen är nästintill surrealistisk och jag önskar inget annat än att vi kommer ut ur det här så fort som möjligt. Världen tar det här på allvar och gör väldigt mycket för att göra så rätt som möjligt. Företag, regeringar och forskare jobbar dag och natt för att förstå viruset bättre och informera oss alla om vad vi har att vänta oss. Människor hjälper varandra så gott det går och vad som väntar efter den här krisen är förhoppningsvis bredare samarbeten och större förståelse för varandra. Under tiden kommer jag försöka följa utvecklingen för att förhoppningsvis bättre förstå vad som händer i en sån här kris med vårt beslutsfattande och hur vi människor fungerar i allmänhet i krissituationer. Jag tror dock inte på att följa nyheter och notiser om antalet döda vilket är helt omöjligt att greppa. Utan att försöka lyfta huvudet och se de breda dragen ovanför allt informationsbrus.

Väl mött!

P.S.

För bloggpresentation klicka gärna in här.